Jag har kommit underfund med att jag nog inte är världens bästa bloggare, men så såg jag nåt som jag bara måste skriva om.
Jag har vid ett flertal tillfällen sett annonser på Facebook där någon tipsar om att tjäna snabba pengar på kort tid. Klickar man på annonsen kommer man till t.ex. http://www.tjana-pengar-online.net/ eller http://www.valstandpengarsystem.com/. Där får man tips om ett fantastiskt roulettesystem som garanterar vinst. Man får skenet av att det är ett nytt och revolutionerande system, men faktum är att det är känt sen åtminstone 1800-talet och kallas Martingale.
Det finns två orsaker som gör att det inte fungerar. Websidorna påskiner att man kommer att satsa på rätt färg förr eller senare. Problemet är bara att casinot har en högsta insats, och prickar man inte rätt inom ett antal omgångar, förlorar man hela insatsen. Kanske det verkar säkert att man skulle lyckas träffa rätt inom 8 eller 12 omgångar, men det har rapporterats att det vid tillfällen har kommit samma färg över 30 gånger i rad på samma roulettebord och att det kommer samma färg 15 gånger i rad är inte alls särskilt ovanligt. Men det händer tillräckligt sällan för att man ska hinna spela med systemet några timmar och tro att der är idiotsäkert.
Dessutom om du följer systemet och satsar 1€, 2€, 4€, 8€, oavsett hur högt du går, vinner du bara 1€. och är maxinsatsen 300€ och du inte vinner på sista omgången, betyder det att du just har förlorat 511€ och att det tar 511 omgångar innan du tjänat in förlusten. Om du vinner varje gång, det vill säja...
Så vad vinner den här filuren då på att försöka lura systemet på dej? Jo, förstås får han så kallade referral fees. Varje gång han slussar en betalande kund till ett webcasino får han sköna dollar i fickan. Och dessutom är han fräck nog att föreslå donationer som tack från de som tillfälligt lyckats vinna!
tisdag 4 maj 2010
Lurendrejeri på nätcasino
Upplagd av Jack of all Trades kl. 15:28 16 kommentarer
Etiketter: casino, gambling, snabba pengar, spel
onsdag 2 september 2009
Vägen ut ur ekorrhjulet
De flesta av oss vill slippa ut ur ekorrhjulet, men många verkar vara lite vilse över hur man ska gå till väga. Jag vet, eftersom jag har varit där själv. Många tänker "om jag bara var rik, ekonomiskt oberoende, så skulle jag inte längre vara i ekorrhjulet", så de springer hårdare och hårdare för att uppnå sitt mål. Låter det som en bra lösning? Man tänker "jag springer dubbelt så hårt i 5 eller 10 år, så kanske jag inte behöver springa mer sen". Men det finns en så mycket enklare och säkrare lösning.
Jag har haft flera olika sorters gnagare i min ungdom. Alla hade de ett ekorrhjul och fast de hade mycket små hjärnor, hade de alla en enkel lösning för att slippa ur ekorrhjulet: att sluta springa. De flesta som talar om att lämna ekorrhjulet är inte sådana som har svårt att få ihop till mat för dagen och tak över huvudet, utan sådana som vill ha saker; som önskar än det ena och det andra. Igen en gång vet jag, för att jag har varit där själv och levt i "bli rik"-kulturen.
Missförstå mig inte. Jag säger inte att man inte får önska saker och det är inget fel på att vara ekonomisk, men kanske man ska ta sig en funderare över sina motiv och allt det där som man vill ha. Om du först skriver en lista på allt du vill ha och sedan skriver en lista på allt du verkligen behöver, ser de då inte ganska olika ut?
Om man googlar termen "ekorrhjulet" hittar man ganska många som vill slippa det, men man hittar också några som har lyckats och det finns en stor skillnad mellan de som kämpar förgäves och de som verkligen lyckas: de som kämpar vill ha mer men de som verkligen har lyckats, har gjort det genom att uppoffra bekvämligheter och att klara sig på mindre.
De som verkligen har sluppit ur ekorrhjulet har inte gjort det genom att springa hårdare utan genom att sakta ner eller stanna helt. De väljer att följa listan på vad de behöver istället för allt det där som de vill ha. De går ner i arbetstid, skär ner på onödiga utgifter och sätter samvaro och relationer före materiella saker och dyra "upplevelser". De drömmer inte om allt de ska få och ska göra i framtiden, utan de lever här och nu. Det är nu som är viktigt!
Det lustiga är att när man en gång tagit beslutet att varva ner och leva enklare, så inser man att man inte vill ha alla de där sakerna på "vill ha"-listan mera. Det är det här man verkligen vill ha. Vad vill du? Tänker du springa resten av livet, eller kan du tänka dig att stanna upp och lukta på blommorna?
Upplagd av Jack of all Trades kl. 06:10 9 kommentarer
Etiketter: arbete, lycka, privatekonomi, rikedom
fredag 28 augusti 2009
Hur jag blev rik
Jag har inte skrivit här på ett rejält tag, men nu tänkte jag att jag ska berätta hur det har gått för mej.
Rik har jag blivit, men hur? Det finns en enkel metod; sluta jaga pengar och ägodelar. När jag tänker tillbaka på tiden under jag var aktiv med den här bloggen, minns jag att det var spännande att lära sig om ekonomi men många gånger var det också tråkigt och frustrerande. Jag provade på lite allt möjligt för att spara eller tjäna pengar, och en stor del av min vardag gick åt till att fundera på just pengar och ekonomi och förstås till att hoppas och drömma om vad jag skulle göra när jag blivit rik.
Men faktum är att det inte är ett fullvärdigt liv att gå och fantisera om hur lycklig man kommer att bli när man har lyckats bli ekonomiskt oberoende. Sanningen är att kan du inte vara lycklig i en etta i förorten, så kommer du inte heller att vara lycklig på en lyxyacht utanför franska rivieran. Det är ju bara att köpa ett nummer av Hänt Extra för att inse att de som "har lyckan gjord" sällan är lyckliga. Under min "ekonomiperiod" stötte jag flera gånger på historien om affärsmannen och fiskaren. Den historien dyker ofta upp i bloggar och skrifter. Det är intressant att så många personer på något plan inser att fiskaren har funnit nyckeln till lyckan, men ändå inte tror att de själva kan bli lyckliga på samma vis. Jag tror att det till viss del beror på att många missförstår budskapet; det handlar inte om att lata sig så fort man har chansen, utan att lära sig att vara nöjd med det man har och att inte åtrå det man inte har.
När jag sökte ekonomiskt oberoende levde jag till stor del i det förgångna och i framtiden. Jag ältade vad jag hade gjort fel tidigare och jag planerade vad jag skulle göra framöver för att bli rik men jag glömde nästan helt att leva i nuet. Här och nu är den enda plats och tid vi verkligen lever! Det finns inget annat än nu. Dåtiden har upphört att existera och framtiden har ännu inte hänt. Varför ge upp det du kan uppleva här och nu för att planera en framtid som kanske inte kommer att hända? Både du och jag vet att det sällan blir exakt som man har planerat. Även om du sover åtta timmar varje dygn och jobbar åtta timmar, så har du fortfarande åtta timmar kvar varje dag som du har chans att vara lycklig! Är du varm, torr och mätt har du utmärkta förutsättningat att vara lycklig! Glöm fonderna, jorden-runt-resan och platt-tv:n som du inte har. Stäng av dumburken, vakna upp, se din omgivning och människorna omkring dig. Lev nu, för imorgon kan det vara för sent!
Om jag finner tid kommer jag att skriva lite mer här om hur jag fick ett rikare liv och hur och varför jag öppnade eget.
Upplagd av Jack of all Trades kl. 09:29 9 kommentarer
torsdag 13 september 2007
Tjänster och gentjänster
Ett sätt att spara pengar är att byta tjänster. Jag behövde hjälp med att få ett betonggolv gjutet, och att beställa tjänsten från en byggfirma skulle ha blivit ganska dyrt. Som tur var hade vi en bekant som jobbar i byggbranchen. Om han var villig att hjälpa oss, skulle vi säkert bara behöva betala hälften av vad en byggfirma skulle ta.
Dessutom kom det, medan våra fruar satt och pratade över en kaffe, fram att de hade en dator som de behövde hjälp med att få ordning på, så fruarna kom överens att han skulle hjälpa mig med golvet och jag skulle hjälpa dem med datorn i utbyte. På detta vis gjorde vi båda en mycket bra affär jämfört med om vi skulle ha varit tvugna att anlita företag.
Den här sortens byteshandel börjar bli mer och mer populär. På sistone har jag stött på flera sajter på nätet, där folk annonserar ut ägodelar och kompetens, samt vad de är villiga att byta dem mot. Byteshandel är ju oftare svårare att genomföra än monetär handel, i och med att båda parterna måste ha ett behov som den andra måste kunna tillgodose, men samtidigt är ju oftast en byteshandel en bättre affär eftersom båda parterna byter nåt som man har i överflöd, eller inte vill ha (i motsats till pengar som de flesta tycker att de alltid har för lite av), mot nåt som man verkligen behöver.
Upplagd av Jack of all Trades kl. 08:46 9 kommentarer
Etiketter: ekonomi, privatekonomi
måndag 10 september 2007
Det går segt
Just nu är jag ganska otålig. Fonderna står och stampar på stället. Antagligen har jag för mycket fritid, när jag sitter och irriterar mig på att fonderna inte stiger från dag till dag.
Eufex' fonder har en minimi-investeringssumma på €500. Fonden som jag fastnade för hade en minimigräns på €1000. Planen jag hade tänkt ut var att jag skulle investera €115 i Nordeas fonder varje månad, och sedan, efter att totalvärdet översteg €1000 och tillfället var passligt, skulle jag sälja dem och köpa fonder med högre avkastning från Eufex.
För tillfället har jag köpt fondandelar för €1000 hos Eufex, men inte sålt några Nordea-fonder. Jag tänkte att jag kan ju lika bra behålla Nordea-fonderna tills jag faktisk behöver den där tusenlappen som jag tog från lönekontot. För tillfället ser det rent av ut som om jag inte ens kommer att sakna den. Det skulle ju vara bra om jag kunde öka på investeringarna permanent med den.
Nu skulle det i alla fall sitta med en liten värdeökning i portföljen, så kanske humöret skulle stiga med den.
Upplagd av Jack of all Trades kl. 14:29 1 kommentarer
torsdag 6 september 2007
Att starta aktiebolag
Jag har en återkommande tanke om att konvertera mina privata investeringar till ett aktiebolag. För att starta ett aktiebolag i Finland behövs ett startkapital på €2500. Fonder funkar fint som kapital, så länge värdet inte sjunker under €2500. Jag skulle skriva i ansökan att verksamhetsområdet var värdepappershandel samt webdesign och webbaserade tjänster. Då skulle jag eventuellt kunna börja extraknäcka med webrelaterade saker utan att behöva ändra verksamhetsbeskrivning senare (vilket kostar).
Jag skulle stå som ensam aktieägare, vilket betyder att hela kapitalet fortfarande i princip var mitt. Istället för lön, skulle jag ta ut skattefria dividender, plus att jag förutsätter att jag skulle kunna köpa verksamhetsrelaterade varor skattefritt; t.ex. datorer, finanslitteratur och representabla kläder. Sådana grejer skulle räknas som företagets inventarier och beräknas ha en värdeminskning, men den räknar jag kallt med att investeringarnas värdeökning skulle täcka. Avskrivningen kan man ju också variera från år till år.
Jag kan tänka mig att det kanske finns nåt som jag har missat när jag utarbetat planen, men jag inbillar mig att det skulle kunna funka ungefär som ovan. I längden tror jag nog att det skulle kunna löna sig att ha ett eget företag.
Fördelar och nackdelar jämfört med att fortsätta med privat fondsparande:
-Kostsam och lite krånglig registrering av företaget.
-Kan vara tvungen att skjuta till kapital om investeringarna slår snett.
+Om företaget tjänade pengar på tjänster skulle jag kunna ta ut skattefria dividender istället för skattepliktig lön.
+Jag skulle kunna köpa verksamhetsrelaterade prylar momsfritt.
Upplagd av Jack of all Trades kl. 13:54 8 kommentarer
Etiketter: aktier, arbete, fonder, investering, privatekonomi
tisdag 4 september 2007
Hur långsiktigt ska man tänka?
Nu har jag gjort mitt första fondköp genom Eufex. Lite besviken är jag på att det tog fyra bankdagar från att jag förde över pengarna tills att jag fick bekräftelse på att jag faktisk hade fått fondandelar för dem, men annars fungerade det någorlunda smidigt.
Igår lade jag upp lite kalkyler i Excel över hur mycket bättre en fond måste prestera för att det ska löna sig att byta sina andelar i en annan fond till den. Detta för att sätta upp en klar regel för mig själv, när det är dags att byta en sämre gående fond mot en bättre.
Fondbolaget tar ju oftast en inlösenprovision när man säljer. Sen kommer 28% kapitalinkomstskatt på vinsten och teckningsprovision när man köper den nya fonden. (Sverige har antagligen andra termer och skattesatser än Finland) Det betyder ju att investeringsbeloppet kan minska en hel del under bytet från en fond till en annan.
Den enda faktorn i mina uträkningar som är lite suddig, är hur långsiktigt man ska tänka. Om jag t.ex. säljer fondandelar för €1500 och efter skatt och utgifter skulle jag ha fondandelar för €1300 i den nya fonden, vad skulle vara ett lämpligt kriterium för att anse det vara värt mödan? Att fondandelarna enligt den beräknade avkastningen ska ha stigit tillbaka till 1500€ inom ett år? Två år? Fem år? Eller kanske snarare att det beräknade totalvärdet av de nya fondandelarna överstiger det beräknade värdet av de gamla fondandelarna efter en viss tidsperiod? Vad skulle vara en lämplig tidsperiod? Ett år verkar vara för kort. I mitt exempel visade det att en fond med 10% avkastning måste bytas mot en fond med 27% avkastning för att man skulle ligga +/-0 efter ett år. (storleken på provisioner och vinstandel påverkar detta till stor del)
Hur som helst bygger ju kalkylen till stor del på framtidsspekulationer, men det gör väl de flesta investeringar med lite högre avkasning. Vad för kriterium skulle ni sätta för att anse ett fondbyte lönsamt?
Upplagd av Jack of all Trades kl. 12:02 0 kommentarer
Etiketter: fonder, investering