En krona sparad är en krona tjänad. Det vet alla.
Men det stämmer inte alltid. Talesättet härstammar från "A penny saved is a penny earned" som Benjamin Franklin lär ska ha myntat på 1700-talet. Det stämde då, men tiderna har förändrats. Nuförtiden finns nämligen inkomstskatt. Det hade gamle Benjamin antagligen aldrig hört talas om. Den första inkomstskatten, som den existerar idag, infördes i Storbritannien 1798, drygt åtta år efter att Benjamin kilat vidare.
Om vi antar att du har en inkomstskatt på 30%, så måste du tjäna 1 krona och 43 öre för för att ha en krona att spendera, för 43 öre tar staten innan du ser röken av dem. För dig gäller då alltså att en krona sparad är 1 krona och 43 öre tjänade. Ju högre skatt du har, ju mer "tjänar" du på varje krona du lyckas spara. Skulle du ha inkomstskatt på 45% är det "en krona sparad är 1 krona och 82 öre tjänade" som gäller!
Du tjänar alltså bra mycket mer på att lyckas skära ner på dina utgifter med t.ex. 1000:- än vad du tjänar på att få en löneförhöjning på 1000:-! Orkar du sätta ner lite tid på att eliminera onödiga utgifter och hitta de billigaste leverantörerna för t.ex. telefoni, internet och el, så kommer du ju varje månad i fortsättningen att göra något som man i princip skulle kunna kalla "passiv besparing". Så för dig som inte anser dig ha råd att investera finns stora pengar att tjäna redan idag!
Jag har inte testat Compricer.se själv (i och med att jag inte bor i Sverige), men det verkar vara en bra startpunkt för den som vill sänka sina fasta utgifter. För er som bor i Finland kan Vertaa.fi vara ett bra alternativ, tyvärr dock endast på finska.
tisdag 5 juni 2007
En krona sparad är mer än en krona tjänad
Upplagd av Jack of all Trades kl. 10:44
Etiketter: arbete, privatekonomi, spartips
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det finns 3 sorters pengar enligt Kioysaki (Rich Dad, Poor Dad):
1) 50-procents pengar dvs inkomst av arbete sóm beskattas med ~50%.
2) 30-procents pengar dvs inkomst av kapital som beskattas med 30% (i Sverige).
3) 0-procents pengar, pengar som kan utnyttjas innan beskattning. För dessa krävs det speciella konstruktioner som bolag. Kapitalförsäkringar kan väl också räknas dit med ca 1% skatt/år.
Det gäller att föra över 50-procents pengar till 30-procents och 0-procents pengar.
Ett bra mått på ens ekonomiska frihet är kvoten av passiva inkomster och totala utgifter under ett år.
Ett annat bra mått är "direktavkastning på insatt kapital" dvs inte den vanliga direktavkastningen som baseras på portföljvärdet utan direktavkastningen på det kapital man satt in i portföljen.
Jag har funderat på att öppna ett aktiebolag för att få en bit av 0%-kakan, men planen ligger bara på ritbordet ännu.
Låt mig ge en smart syn på pengar:
1. Ha så lite passiva utgifter du bara kan. Sunt förnuft. Ska du ha passiva utgifter så ska andra betala det. Andra ska stå på papperet.
2. När du köper engångs summa saker (skit samma vad), köp de kontant.
3. När du köper hus, bil etc. Big ticket items. Låt de självfinansiera sig. Låt någon annan betala av det.
Svårare än så är det inte.
Jag tittar på en syd fransk vingård med olivplantering och allt. All in all 400 acres av mark och en fin fin fastighet med två våningar och minst en 10 rum.
Prislapp? 150 miljoner kr. Har jag pengarna? Jag hade kunnat använda mina pengar, men varför skulle jag när jag istället kan försälja rättigheterna till både druv och oliv plantagen (produktion och distribution i 30 år framåt, betalat till säljare och mig upfront nu). I själva verket skulle denna ekvation ge mig 50 miljoner kr bara för att jag köper huset. Jag blir rikare på att köpa skiten än att inte köpa det.
Du köper med skallen inte med hjärtat. Och man köper inte saker med snåla Olles tankesätt. Det kommer bara ta evigheter för er att komma upp i det fina livet på det sättet. Vilken typ av logik är det? Jag förstår det inte i alla fall.
Skicka en kommentar