Bara för att man bestämt sig för att vara ekonomisk ser jag ingen orsak att vara egoistisk. Det finns ju många olika åsikter om välgörenhet. Man kan t.ex. oroa sig för att välgörenhetsorganisationen använder större delen av pengarna till administration, eller annars bara att pengarna aldrig når de som hjälpen är till för. Kiva.org arbetar efter principen "hjälp andra hjälpa sig själva".
Genom Kiva ger man inte pengar, utan man lånar dem till personer som behöver lite assistans för att förbättra sina liv. Man betalar in pengar till Kiva, som vidarebefodrar 100% av kapitalet till personen i behov genom en lokal mikrofinansieringsfirma (detta är inte samma sak som Folkia sysslar med, som jag skrev om i mitt förra inlägg).
Du lånar ut pengarna som sedan betalas tillbaka under en förutbestämd period. Någon ränta betalas inte ut åt dig, fast mikrofinansieringsfirman tar en ränta från låntagaren för att täcka sina omkostnader. Räntan är kanske högre än vad man skulle få för t.ex. ett bolån här i västvärlden, men betydligt lägre än vad vi skulle få betala för ett s.k. sms-lån. Oavsett är räntan mycket lägre än vad den skulle vara hos lånehajarna, som låntagaren annars skulle bli tvungen att gå till. I vissa länder är det så illa att om man lånar en summa på morgonen, förväntas man betala tillbaka dubbla summan på kvällen. Som outbildad/arbetslös/analfabet finns det inte många man kan vända sig till för ekonomisk hjälp.
Hur som helst... När du har lånat ut pengarna, följer återbetalningsperioden och när sedan hela lånet är återbetalt, har du möjligheten att antingen låna ut pengarna på nytt till någon annan, eller återta dem. Kiva har i dagens läge en återbetalningsprocent på 99,79%. Lånen ger man i bolag med andra långivare, eftersom summorna i de oftast är flera hundra dollar eller mer.
För tillfället har jag utlånat 2 x $25. Ena lånet är till en 50-årig änka i Kambodja, som behövde bygga ett hus med ett riktigt tak åt sig och sina fyra barn, och det andra lånet är till en HIV-positiv ensamstående sjubarnsmor i Kenya, som behövde öppna en liten fiskkonserveringsfabrik för att kunna försörja och ge sina barn utbildning.
Detta ser jag som ett bra exempel på att låta pengarna arbeta för en. I stället för att betala en summa regelbundet utan att veta vart den går, kan man använda samma pengar om och om igen till att hjälpa andra, som man får namn och bild på och har möjlighet att skriva kommentarer åt, och man får rapporter om hur låneprojektet framskrider.
Faktum är att jag tror att jag kommer att ge Kiva-presentkort till mina närmaste släktingar i julklapp istället för fåniga prydnader eller apparater som ändå hamnar längst in i garderoben eller på loppis efter några månader.
EDIT: Nu har jag, som ni ser, lagt till en Kiva-banner till vänster. Den är helt ideell, så jag får absolut ingenting om ni klickar på den.
torsdag 19 juli 2007
Välgörenhet genom Kiva.org
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Jag gillar den grundläggande idéen med Kiva men noterar samtidigt att återbetalningsprocenten på 99,79% innebär en långsiktig dränering av kapitalet.
Verksamheten är beroende av konstant tillflöde av nytt kapital, vilket är kännetecknet för en förlustverksamhet.
För att en mikrolåneverksamhet ska vinna min entusiasm vill jag nog se att den har verkliga förutsättnignar att 1)gå runt och 2) expandera kapitalet genom den egna finansiella verksmaheten så att fler kan låna. Båda dessa mål skulle gå att uppnå med en modest riskpremie som beror på hur låntagarkollektivet betalar tillbakgs lånen. 2 procent?
Ideella verksamheter som Kiva är ju inte planerade för att gå med vinst. Deras lokala samarbetspartners däremot går säkert lite på vinst. Att man i 99,79% av fallen får tillbaka sina pengar är väl bra? Hur mycket får du tillbaka från Röda Korset eller Rädda Barnen om du väljer att hjälpa andra den vägen? 0%! Och då kanske du också oroar dig över att en stor del av dina pengar gått till administration eller svalts av korruption och aldrig nått de nödställda.
Poängen är ju att långivaren ska kunna få en relativt nära kontakt med låntagaren och se vart pengarna går.
Visserligen håller jag med dig att det bästa skulle vara om Kiva åtminstone skulle gå runt, men i dagens läge anser jag i alla fall att Kivas koncept är bättre än de flesta andra, om än väletablerade, välgörenhetsorganisationer.
För mig handlar det mest om synen på respekt även för fattiga människor.
Jag upplever det inte respektfullt att låna ut till någon, än mindre någon jag vill hjälpa, utan att förvänta mig full återbetalning.
Skillnaden mellan 99,79 procents återbetalning och hundra kan tyckas liten men den understryker att det inte handlar om ett lån mellan jämlikar, utan något som den ena parten kan kosta på sig därför att vi har råd.
Har du inget problem med den nedlåtande attityd som ett sådant upplägg förmedlar gentemot låntagarna?
Näe... Det är inte så att alla får tillbaka bara 99,79% av sitt kapital, utan att man i 99,79% av fallen får tillbaka 100% av sitt kapital. I de resterande 0,21% kanske låntagaren blir allvarligt sjuk eller dör (eller bara totalt ekonomiskt inkompetent) och därför inte kan återbörda lånet till fullo. Det är ju en risk som alla långivare, även i väst, får räkna med. De lokala samarbetspartnerna ansvarar ju för att utvärdera låntagarens återbetalningsförmåga, men alla gör ju misstag nån gång.
Det är klart att man förväntar sig full återbetalning, men ibland händer ju saker som gör att så inte blir fallet. Nämnas kan ju också att återbetalningssnittet för mikrolån världen över ligger på ca. 97%.
Köksbordskapitalisten; Det var den gnidnaste och mest egoistiska inställningen jag hört på länge.
Inse att man inte i något fall kan få 100% återbetalningsgrad av alla. Detta gäller även i västvärlden. Se bara på Subprimelånen, hur ställer du dig där?
Jag tycker kiva.org är en kanonidé och har därför stoppat in några $ i varierande projekt. Tanken är att sätta in ett par hundra varje månad. Kan jag hjälpa någon som känner sig hjälp och därför förhoppnignsvis hjälper någon annan.
Pay it forward!
Jag tycker man borde få någon procent i vinst tillbaka på det man lånar ut varje fall så skulle det bli mycket mera attraktivt.
Anonym:
Gå till banken om du vill ha ränta på dina pengar, men vill du hjälpa folk utan att du förväntar dig något tillbaka, låna ut pengar genom Kiva.
Vill nämna (för de som vill ha ränta på sina pengar) att det finns en sida som heter www.myc4.com för medelstora lån. Där kan du själv bestämma räntan.
Är själv med både på Kiva.org och myc4.com
Köksbordskapitalisten: sen finns ju loanland. Där kan man snacka om nedlåtande attityd och ojämlikhet. När den startade gick jag med direkt! Men sen när man kolla närmare så är det desperata människor (t ex en skrev "kolla på min kreditklass: A, allt sköts snyggt men nu behöver jag 3000 spänn" under rubriken "dags igen...."). SÅ där blev det inga pengar för det vände sig nästan i magen på mig. Kiva har jag varit med i länge och där känns det mycket bra att kunna hjälpa människor som VERKLIGEN behöver det till ett bättre liv.
Visst, du har en liten poäng men den är liten...
Saphie: tack för tipset om den andra sajten, måste kolla in den på en gång.
Skicka en kommentar